Spindle är en form av skuggteater.

En allvetande Spindel och en framväxande Artificiell Intelligens möts i denna nya föreställning av Oona Libens. De samtalar om vävningens historia och den digitala teknologins framtid och spinner de ett nätverk av samband och perspektiv.

Spindle (spinnslända) utgår ifrån kopplingen mellan dessa två skenbart olika teknologier. Hålkort som användes för att effektivisera vävningen under industrialismen var inspirationen och grunden till de första programmerade datorerna. En väv bär på nollor och ettor på samma sätt som en dator gör och vävning är således den tidigaste binära teknologin.
AI:n försöker förstå verkligheten genom att samla på data och med den informationen förutse framtiden. Medan Spindeln — arketypväverska — spinner sitt nät, lär sig AI:n att imitera och intimidera henne. Spindeln sitter nämligen på naturens sista hemlighet som inte AI:n har klarat att klura ut än: att spinna spindeltråd...

I Spindle bygger Oona Libens ett intrikat universum bestående av trådar och diverse verktyg ur textilvärlden som metafor för att illustrera den digitala värld vi lever i. På scen står en stor vävstolsaktig konstruktion — eller är det en primitiv dator? — som frambringar både ljud och bild. Som i tidigare verk använder Oona Libens såväl gamla som nya projektionsmetoder, skuggspel och ljuseffekter för att skapa ett efemärt, taktilt och ibland vacklande universum. Till denna föreställning har hon samarbetat med musikerna Jürgen De Blonde och Vica Pacheco.

Spindle är ett försök att genom en traditionellt kvinnligt kodad teknologi visualisera det digitala, som annars ofta representeras av manliga ‘genier’. Det är ett sökande efter ett nytt narrativ kring den digitala utvecklingen — en som är i symbios med naturen och som vi som användare har kontroll över. Kanske kan vi lära oss något från vävningens långsamhet och komplexitet?

+vegansk middag på donation efter föreställning

BIO

The work of Oona Libens (Belgium/Sweden) revolves around media-archeology and the history of the (moving) image. Light and shadow is her medium whether it is used in performative work or in two or three dimensional objects. In her intimate performances Oona Libens develops a distinctly crafted universe, while creating a dialogue between historic and recent media phenomena — from shadow theatre as the most primitive form of moving image, over the magic lantern, the computer or TV-screen, to today’s expressions in the digital realm. In her performances she tries to expand our experience of the image and the screen, to create an analogue virtual reality and to make an entertainment machine that is slow, hesitates, falters and fails.

Oona Libens first studied music in Sweden before graduating from the School of Arts (KASK) in Ghent in 2012. Since then she has made a series of poetic-scientific performances about the universe, the sea, time and the body.

CREDITS

Concept & script: Oona Libens // Performance: Amanda Lebert/Meri Ekola, Oona Libens // Light technique: Amanda Lebert, Meri Ekola // Sound: Vica Pacheco, Jürgen De Blonde // Sound technique: Baptiste Le Chapelain // Musicians: Mattias Hållsten (sho), Anna Rheingans (tonton) // Dramaturgy & direction: Renée Goethijn // Robot: Francis Brady // Technical engineering & electronics: Jakob Jennerholm Hammar, Marcel Samyn // Production assistant: Ambre Andriamanana /// Production: Kunstenwerkplaats - KWP Brussels // Co-producers: Inkonst, Vooruit Ghent & STUK Leuven (Belgium)

With the kind support from: Konstnärsnämnden (Swedish Arts Grants Committee), Helge Axelsson Johnsons Stiftelse, Region Skåne, Flemish Community Council

Thanks to: Inter Arts Center Malmö, HAUT scene (DK), Gouvernement Gent, Industriemuseum Gent, Buda Kortrijk, Kris Verdonck, Christina Amelia Candea, Meri Ekola, Eva Renfalk, Daniel Libens, Thom Kiraly