Humor och romantik i udda kombination på Göteborgsoperan

Christofer Psilander såg premiären på dubbelföreställningen Teaterdirektören & Jolanta och imponerades av framför allt sångsolisterna.

Jag gillar verkligen dubbelföreställningar där två kortoperor spelas efter varandra! Det är alltid intressant att se hur produktionen hanterat de två, om de har ”fått ihop” dem på något sätt. Så det var med relativt höga förväntningar jag gick på Göteborgsoperans premiär på kombinationen Teaterdirektören av Mozart och Jolanta av Tjajkovskij.

Det blev en annorlunda upplevelse. Vi tar dem en i taget.

Teaterdirektören är ett kort singspiel som Mozart komponerade på beställning, och som består av talad dialog och endast fyra sångnummer. I Göteborgsoperans uppsättning är den talade delen helt nyskriven, och handlar om ett teater/operasällskap som förgäves väntar på sin teaterdirektör, inlåsta i ett rum på teatern, där de senare ska spela Tjajkovskij, men som tvingas ta itu med såväl yrkesmässiga som personliga problem i väntan på att slippa ut ur rummet. Det hoppar lite i handlingen, men är i stort sett humoristiskt underhållande. Sångnumren – framför allt ariorna framförda av Kerstin Avemo och Mia Karlsson – känns befriande lediga och blir mycket njutbara.

Efter paus bjuds vi på det man ändå måste kalla kvällens huvudföreställning: Tjajkovskijs speciella opera Jolanta: berättelsen om den blinda prinsessan, som hålls i avskildhet för att inte få reda på att hon är blind. Alla runt omkring henne skyddar henne från sanningen. Hon vet inte vad ljus eller färg är, och hon tror att ögonen endast är till för att gråta med. Hon är i början av operan plågad av tillvarons meningslöshet, och önskar att mer kunde fylla livet. Hennes far kungen av Provence kommer med en läkare från främmande land som tror sig kunna hjälpa flickan, samtidigt som en fjärran riddare tagit sig in på området, fått syn på den sovande Jolanta och förälskat sig i henne. Den främmande läkaren konstaterar att Jolanta måste få reda på att hon är blind för att kunna läkas, och den fjärran riddaren blir den som upplyser henne. Hur det går? Ja, det är ju ingen tragisk berättelse!

Operan är upplagd på ett för mig tilltalande sätt: i stället för mängder av snabba replikskiften bärs mycket av texten fram i långa arior, synnerligen väl framförda. Adam Frandsen som den främmande riddaren, och Luthando Qave som hans vän (och egentligen Jolantas riktiga fästman), visar sig båda på styva linan. Kung René sjungs av Mats Almgren, som med sin kungliga bas passar alldeles utmärkt i rollen. Och Jolanta själv, sjungen av Julia Sporsén, visar än en gång att hon hör till de yppersta solisterna på Göteborgsoperans scen. Hon har dessutom en rörande närvaro i sitt agerande, som den plågade Jolanta.

Meningen var att vi även skulle få höra Katarina Giotas som Jolantas närmaste hovdam, men hon hade problem med rösten, med följden att hon på scen endast stod för agerandet: själva sången framfördes av Natallia Salavei, som stod vid sidan om och sjöng. En fullt fungerande lösning, inte minst som jag själv tycker att Natallia Salavei är en utmärkt sångerska, och väl värd att kliva fram som solist, från sin plats i operakören, där hon egentligen är anställd.

Sammantaget är detta en udda, men tilltalande föreställning, med som vanligt yppersta sångprestationer av Göteborgsoperas solister. Jag hoppas verkligen att Göteborgspubliken förstår vilken ensemble av toppklass vi har här i staden. Om inte, gå och se Teaterdirektören & Jolanta, så kommer ni att förstå.

---

FOTO: Lennart Sjöberg

Teaterdirektören & Jolanta spelas på Göteborgsoperan fram till den 25 maj 2025, med endast fem återstående föreställningar 11, 14, 17, 23, 25 maj.
Föreställningen är 3 timmar lång inklusive en paus.

Teaterdirektören:
Urpremiär i Schönbrunn i Wien 1786
Premiär denna version: Göteborg 2025 (så på sätt och vis urpremiär)
Musik: Wolfgang Amadeus Mozart
Manus och regi: Staffan Aspegren Schenholm

Jolanta:
Urpremiär i S:t Petersburg 1892
Denna uppsättning: premiär i Dallas 2015
Musik: Pjotr Tjajkovskij
Libretto: Modest Tjajkovskij (Pjotrs bror)
Regi: Christian Räth
Dirigent: Aivis Greters

Solister:
Julia Sporsén, Luthando Qave, Katarina Giotas, Mats Almgren, Kristian Lindroos, Adam Frandsen, Sami Yousri, Kerstin Avemo, Mia Karlsson, Tobias Westman